IsasRiddagbok.blogg.se

 

 

Ja, i morse så hoppade jag Duran för första gången. Och det var första gången sen i maj 2011 som jag satt på honom. Ha det i baktanke när ni ser filmen ;)

 

När jag kom till Upprätta idag så träffad jag på lite gamalt och lite nytt. Cajsa kom och visade foder och alla grejer. Sen hämtade jag Duran och hon mockade under tiden. Borstade och fixade och skrittade sen ute på den (för mig iaf) nya ridbanan. Värmde upp och kände att han inte alls var som det lilla jag mindes sen sist (wow! det där lät inte rätt!!). Han var in te så stor som jag mindres och inte så stark. Han kändes väldigt pigg!

 

Började med att trava tre svarta bommar med långa avstånd (svarta hindret i filmen) och strax där efter gröna och vita bommar (gröna och vita hindret (ofc ;))). Gick inge vidare. Jag red alldelse för mesigt och Duran utnyttjade det. Åt andra hållet gick det bättre. Sen började vi hoppa de gröna planken på båge från båda hållen(så som det ser ut i filmen). Klonkade i en massa men fick några riktigt bra på slutet tycker jag. Efter det hoppade vi sockerbit, volt hoppa svarta, sockerbit. Fick några katastrof och några bra men över lag gick det helt okej. Sen hoppade vi sockerbit till vattenmatta på bruten linje, och sen den andra sockerbiten till gula. 

Sen hopade vi långsidan och där efter sattes alt ihop till bana, som ni kan se i filmen (+ linjen en extra ång i början).

 

Efter banan hoppade vi oxå gul till vattenmatta, och vattenmatta till gul. Sen hoppade jag om långsidan igen, då på ca 1 meter lite drygt. Första gången höll jag tillbaka honom för mycket på svarta, så språnget blev konstigt. Nästa gång tänkte jag låta honom galoppera på mer. Men då tog han tag i hindret och det gick för fort och jag han inte hämta tillbaka honom mellan hindren, så han stoppade på oxern. Tror han stannade tre gånger innan vi fick till det, och då blev det bra! 

 

Jätteroligt att hoppa för Cajsa, jätteroligt att rida en så fin häst, hoppa lite högre hinder och alldeles underbart att vara i ett så stort ridhus igen. Det där ridhuset var ju faktiskt mitt vardagliga ridhus i typ 6 års tid. Man fattade inte hur lyxigt man hade det. 

Jag är både nöjd och inte lika nöjd med passet. Den rationella delen av mig säger; men kom igen, du har ju typ inte suttit på hästen förut, men tanke på det gick det ju skit bra! 

Den andra mer självkritiska delen av mig är rätt sur. Cajsa var tvungen att tala om för mig när han blev lite för bekväm och lat, det tycker jag att jag borde känt själv. Jag borde ha gjort bättre i från mig under uppvärmningsövningarna. Varit snabbare och kvickare och inte så feg och avvaktande. Han blev stark ibland, och jag hade svårt att hitta hur jag skulle vara i handen, som mamma sa och som det syns på filmen, så är den rätt fladdrig. Jag hoppade för tidigt ibland, är så osmickrande att se i efterhand även om jag inte tänker så mycket på det när jag är mitt i det. Och jag blev trött fort. Visserligen var det varmt som i en bastu, jag var tvungen att ta av mig säkerhetsvästen för att inte brinna inne under den. Hjämen var snuskigt blöt!!! I för dålig form alltså. 

Men så kickar förnuftet in igen och säger; Isa, ditt himla pucko! Du känner ju inte hästen! Hur ska du veta. 

Men då säger den kristska jag: Jag borde vara bättre på att läsa av hästar. 

Och det är ju sant. 

Vet inte vad jag ska sätta för betyg på morgonens ridpass. Så sätter två betyg: Ett okej, 3 äpplen, och ett toppen, 5 äpplen.