Jollys Prins - 3 år sedan

När man haft en ponny i så många år som jag hade P, så får man många "Åh idag är det x år sedan vi var med om det dääär!!" under en månad. Det är bitter sweet, det är det verkligen. Just nu är det fortfarande väldigt bycket bitter, men med åren blir det kanske mer sweet. Det värsta vore om det en dag blev varken eller. Men har svårt att föreställa mig det. Just nu sitter jag med gråten i halsen av båda delarna.
 
Det här är från för 3 år sedan. 70cm clear round på Djursholms ridklubb. Det var en klass vi red bara på kul för att se om han fortfarande ville tävla. Och, indeed, han hade så himla kul! Och han var så lättriden. Stöd på bettet hela tiden, reglerbar som en gummisnodd. Det hade kunnat vara 130. Jag önskar att det var 130. Vi hade varit felfria då med. Han var helt underbar att sitta på. Och jag red bra, kanske lite för mycket men det var en fin runda. Han visade att han fortfarande älskade det, och det var det jag ville veta. En sån stjärna! 
 
 6 st bilder som Emelie Gille tog, vi var många från klubben som var där och hon hngde med som  fotograf och hästksötare. Jätte fina! - Foto Emelie Gille
 
 
Två  bilder som mamma tog efter. På den första är han så fin att jag nästan tappar andan. Om någon frågar mig hur P såg ut, är det just som på bilden jag ser honom. Hela han och allt han var rymms i den bilden. - Foto: Mamma

Bloglovin :)

Följ min blogg med Bloglovin

Isa - Erkänna svagheter och styrkor

Sista starten P&J, 90cm. Min stjärna, svårt att inte gå sönder av saknad! - Foto: Karin Hassner
 
Ofta om någon frågar om ens svageheter kan man räkna upp hur många som helst. Men när det kommer till ens styrkor är det ofta lite jobbiga att se och ännu jobbigare att uttala högt. Det är nog lite Jante i det där, vilket är fint på sitt sätt. Men det är oxå lite begränsande. Så därför tänkte jag räkna upp 5 saker inom ridningen som är mina styrkor som jag är nöjd och stolt över, men för att det inte ska bli för obekvämt för mig så avslöjar jag 5 av mina svagheter oxå, som jag måste jobba med. Först hade jag tänk ta 3 st, eftersom att det skulle ta emot att leta fram 5 saker jag är bra på, och när jag upptäckte att det var så jag tänkte, beslutade jag mig för att utmana mig själv och ta 5 st. So here we go folks!
 
Svagheter: 
  • Jag är ibland för feg. Jag testar gränserna hos både mig och hästen, men bara så att det är lite lite obekvämt. Ja, ibland har jag för låga krav på mig själv och hästen och då utvecklas man inte. Då behöver jag någon som pressar mig, en ridlärare till exempel.
  • Jag kan få rejäl ångest när min sits inte är helt perfekt. Speciellt om det finns dokumenterat. Och jag har jättesvårt att visa sånna bilder för andra. Nyss la jag upp en film på när jag rider min ponny. I ca 2 sekunder är min sits sååå risig, eftersom jag är så otroligt trött. Filmen är flera minuter lång och jag är jättenöjd med ridpasset, men jag tvekade ändå över om jag skulle lägga upp den, just pga de där två sopiga sekunderna.
  • Jag har ibland för höga händer i anridningen och i början sprången i hoppningen. Jag tror att det kommer från de sista åren av hoppning med P, då han ibland inte var helt på bakbenen hela anridningen. Försöker verkligen träna bort det!
  • Jag är inte lättlärd. Jag borde verkligen vara bättre på att rida än vad jag är idag. Jag har ridit i nästan 16 år. Jag. borde. vara. bättre. 
  • Jag har, efter P, haft svårt att släppa in hästar. Jag älskar hästar massor massor massor. Min vardag skulle vara outhärdlig utan dom. Dom jag rider nu är så fina; Tollan, Carat och Kontador, och jag gillar dom så mycket. Men jag har inte pussat på en häst på 13 månader och 1 dag och det känns som att det ligger långt i framtiden. 
Styrkor:
  • Jag är modig. Haha, ja, det säger emot punkt 1 på svagheter men det är sant. Jag var medryttare under några månader på Lovis, hon försökte ständigt få av mig. Jag är inte rädd när Kontador tar i för kung och fosterland med sina jättesprång. Jag vågar rida på när Carat bockar. Red förut ut en häst, dryga 175cm hög, åt en som inte gillade när han bockade ute i skogen. Jag hoppade 135 med P (det var iofs oxå korkat) och jag gav inte upp arbetet ute med honom när han var som vildast. 
  • Jag gillar utmaningar och när det blir spännande (inte farligt) när det kommer till saker då jag känner att jag kan klara det iaf hyfsat bra. Men jag vet oxå var mina begränsningar går. Jag är inte duktig nog att rida in och utbilda en häst på egen hand, iaf inte till en högre nivå. Så jag ger mig heller inte in i saker bara för att de är spännande, och skulle heller inte göra saker bara för att visa mig modig för andra.
  • Jag har en bra sist och balans. Skänkelläge är nog det jag får mest beröm över. Jag tror att jag har baletten att tacka för det delvis. Jag är inte perfektionist annars men när det kommer till den är jag nog nära på. Rider jag för en tränare som inte kritiserar min sits så är jag inte nöjd, för jag vill bli bättre.
...nu börjar det bli svårare.....
  • Jag tycker genuint om att rida och att vara med hästar. Det är min främsta och största motivation. Så länge jag har det kommer jag nog aldrig att sluta. Jag har aldrig känt att jag rider för att mina vänner gör det eller bara för att ta placeringar på tävling. Jag har bara varit på väg att sluta en gång, när jag var 7 och ramlade av och bröt armen på 3e ridlektionen. 
  • Jag är bra på att hoppa. Det måste jag nog ändå säga även om mycket kan bli bättre. Men jag är bra på det och det kanske är det jag är bäst på av allt, även utanför ridningen. Låter ju lite sorglig när jag tänker efter....
En vild Prins 2011 - Foto: Matilda Hassner
 
 

Tidigare inlägg
RSS 2.0